Nu för tiden är det på LIDL det händer. Det är det nya it-stället i Padova. Iallafall igår när Mathi, Mari, Nico, Giovanni, Max och jag var där samtidigt. Kul med gäng men att handla ihop får ju gänget att kännas mer som en familj än en skock vänner. Nu bidde det hur som helst på det viset och när alla sprang runt och fyllde sin kundvagnar på olika håll kom jag på den briljanta idén att äta middag tillsammans. Jag gjorde en spenat och fetaost-paj om någon är intresserad. Mycket god, fick beröm! Under middagen diskuterade vi feminism. Det är ett ämne som ligger mig varmt och hjärtat. Det var stundtals hetsigt, framför allt när en av Maris sambos sa att kvinnor är sentimentala och känsliga och män rationella och handlingskraftiga och att det är därför kvinnor inte passar sig på maktpositioner. Men jag lyckades, trots utbredd idioti, ta mig igenom hela middagen utan att bli ledsen eller må dåligt. Det är ju sorgligt att han tycker så och självklart ville jag få honom att fatta hur fel han har men det kändes extremt befriande att kunna diskutera och bli förbannad utan att för den skulle behöva bära den känslan med mig. Efter maten såg vi Fear and Loathing in Las Vegas. Jag älskar slutet när Benicio del Toro går på flyget och Johnny Depp säger "There he goes. One of God's own prototypes. Some kind of high powered mutant never even considered for mass production. Too weird to live, and too rare to die."

I work 4 days a week....

...and the rest of the days I spend my time on the streets.

Jag har gjort en hel skolvecka! Lyckan över mina lediga fredagar är total! Fattar ni?! LEDIG! Vilket självklart inte betyder ledig men betyder Hinna göra allt man inte hunnit under de dagarna man haft föreläsning. Känns så himla skönt att ha en dag då man kan plugga 4 timmar utan att somna över böckerna. Jag börjar vakna upp ur min dvala (är det solen? Är det hypnosen?) och jag är lite sugen på att göra saker. Se saker. Köpa en kamera och fota allt vackert jag ser. Jag bor onekligen i en stad som ser ut enligt följande om man googlar


Inte fy skam va? När det blir varmare skall jag lägga mig i gräset i Prato della valle (ovan) och läsa mina böcker om celler och proteiner och utvecklingsstadier. GÖTTA!

Har inte kommit över min Bon Iver-period. Kanske det vackraste som hänt mig sedan i julas. Här är dagens favvo

Dagarna går så fort, snart är det lördag igen , som Pontiak skulle säga. Och jag kan inte göra annat än att hålla med. Var tar tiden vägen egentligen? Dagarna bara springer ifrån mig. I måndags började skolan igen. Nu är jag ett med rutinen. Man vänjer sig så snabbt. Känner mig redan lite efter och vilsen vad det gäller skolan men jag tror att det kommer att gå den här terminen också. Min psyko-biologilärare är en asfräsig brud med svarta kläder och rött hår. Jag gillar henne så hårt att jag tänker ge det en chans. Har tenta i maj. Boken är den största (och dyratse) bok jag någonsin haft men vi skall bli kompisar!

I Lördags var jag, Mathilda, Mariolina, Irene och Nico i Venedig på karnevalen. KUL! Jag kräktes frammåt småtimmarna. En kombination av kyla, chpis och dåligt vin. Egentligen skulle jag stannat kvar hos Irene i Mestre över natten men efter några om och men åkte jag och Nico hem med första morgontåget till Padova.

Som ni kan se på bilderna var vi jättefint utklädda. Jag var Pippi, Mathi Rödluvan, Mari en pirat och Irene var jordgubbe.

Padova bli bättre och bättre. Den här veckan har det bara regnat en gång och när solen skiner blir jag på bra humör och tycker att det är fint här. Jag längtar inte här ifrån lika mycket som tidigare. Det kan tillochmed vara riktigt trivssamt. Som igår till exempel när jag var för seg för att vilja åka till sista karnevaldagen i Venedig och åkte hem till Mari och kollade på film istället. Och så ville hennes sambos också kolla. Och som kom Giovanni och Max förbi. Och filmen var skitseg och jag somnade två gånger men jag befann mig i ett sammanhang som gjorde mig lugn och glad. Är nästan sorgligt hur viktigt det är för mig. Inga nya bästisar, ingen telefon som ringer oavbrutet, inget som pirrar, men en film en eftermiddag i sällskap. I don't ask for much.

Idag är det fredag, första dagen pa min sista lediga helg. Pa mandag sätter det igang igen. Psykobiologi, engelska och utvecklingspsykologi. Kan nog bli skönt att komma skaffa sig ett iv och en rutin.



Jag är lämnad ensam av alla mina sambos och har mer eller mindre flyttat hem till Mariolina. Det är soft faktiskt. Gillar det. Börjar känna mig lite kompis med hennes sambos. Igar var jag tillochmed här utan henne. Vet inte om det är ett bra tecken dock... Dags att skaffa ett eget liv?

Mariolina har fyllt ar och hennes kille fixade en överraskningsfest at henne. Jag tror att hon egentligen ar typen som inte vill bli överraskade med fest men ibland maste pojkvänner fa bevisa nagot (god know's what) och da far man ta ett djupt andetag och lata dem hallas. Det var hur som helst en trevlig kväll. Jag gjorde en chokladtorta med strössel och alla var nöjda och glada. Apropa killar sa tror jag att jag börjar fatta hur jag bör förhalla mig till italienska män - PA AVSTAND! Herregud, det gar knappt att saga hej till nagon utan att de ska flörta. Det har helt missat det här med vänskap över könsgränserna. Suck och stön. Jag hoppas trots allt pa att hitta undantagen och leva som lyckliga vänner i alla vara dagar.

Det är karenvalvecka i Venedig och imorn skall vi dit och fecka! Jag skall klä ut mig till Pippi Langstrump. I eftermiddag skall jag bege mig ut pa jakt efter röd harfärg och nagon form av staltrad för att kunna ha flätor ala Pippi.

Annars har jag inte sa mycket mer att förtälja kära vänner. Det blir fortfarande inte mer än 18 grader varmt i lägenheten men annars maste jag säga att jag inte har sa mycket annat att klaga över. For a change! Solen skiner och allt känns lite lättare.

Forlat!

Hej omvarlden!
Jag skams! Jag ar en oduglig bloggare! Har inte nes nagot att skylla pa forutom att jag inte har internet hemma just nu...
Jag lever och lar. Varje dag ar en mojlighet att gora nya misstag att lara av. Detta later kanske deppigt och det ar for att det ar det! Jag ar sa javla less just nu att jag inte ens borde skriva! Vi kan saga sahar, Froken Sara lamnade huvudet hemma i sangen och har misstagit sig genom hela formiddagen. Bast att lagga sig igen. Nu aker jag hem. Borjar om dagen i eftermiddag.