P.D

16 dagen i gazakriget: Death toll 880, wounded 3620

Under dagen skiner solen och fåglarna kvittrar som om det vore vår. Men än ligger det lite is och något snöaktigt på marken. Jag håller mig inne fast att jag inte vill något annat än att ta en promenad runt kvartert med solen i ögonen. Både jag och Mathilda är stressade och inte riktigt...oss själva. Mathlida har sin först tenta imorgon och sedan och sedan 2 till innan det är lördag och hon åker till Rom. Jag ska göra socialpsykologi på tisdag och psykodynamik på fredag. Jag måste klara det för jag vill aldirg mer behöva plugga till de här tentorna.

En fin sak med att vara tillbaka är Mariolina. Jag önskar att jag kunde förklara henne för er men hon är svår att beskriva. Jag känner mig lyckligt lottad över att ha träffat henne. Hennes integritet imponerar mig, hennes balans mellan stark vilja och ödmjukhet. Hon är beundransvärd. Och hon är kär!!!! Har inte träffat honom än men hon verkar löjligt lycklig och försummar sina studier. Jag hoppas att det är ett gott tecken!

Imorgon börjar allt om på riktigt. Jag har lektion och känner mig nervös (!!!). Hela tentaperioden gör mig nervös. Men har jag kommit så här långt.... Och snart får jag komma hem lite igen. Imorgon fyller även min mamma år! Grattis mami <3